2009-07-06

Värmerekord - inga steg mot katastrofen

Om det blir varmare på jorden kan man tycka att de avlästa rekordtemperaturerna på klotet borde stiga efterhand, och att de högsta uppmätta temperaturerna borde ligga sent i tiden. Säg, under det senaste årtiondet.

Dessutom – om vi är på väg in i det värmehelvete som förutspås av AGW-lobbyn, så borde nya rekord slås hela tiden. (AGW = Anthropogenic Global Warming = människoskapad global uppvärmning.) MIT-gruppens nio graders ökning på 91 år ”med 90 % säkerhet”, eller Schellnhubers smältande Grönland och Antarktis med 80 m högre havsyta, och andra projektioner som har ett myrsteg till katastrofen borde sätta några spår i statistiken i form av nya rekordtemperaturer. Om de var verkliga.

Så är det nu inte. Den högsta lufttemperaturen i världen avläst enligt vetenskapliga normer är + 58 grader C i den lilla ökenstaden El Azizzia 50 km från Medelhavet i Libyen. Det rekordet är från 1922, en idyllisk tid med fler kameler än bilar i Sahara, och globala CO2-utsläpp på 3.127 megaton (att jämföras med 2005 års 29.257 megaton).

Sedan år 1922 har ingen avläst en högre lufttemperatur (i en godkänd termometerbur) någonstans i världen. Memorera + 58 grader C som världsrekord om du spelar Trivial Pursuit.

Närmast kommer 57 grader i Death Valley, Californien 1913; 54 grader i Israel 1942; och 51 grader i Oodnadatta, Australien 1960. (Australien hade tidigare rekordtemperaturen 53 grader i Cloncurry år 1889, men mätningen lär ha gjorts med en öl-låda som termometerbur och har underkänts.)

Högsta temperaturen i Europa, 50 grader, uppmättes redan år 1881 i Sevilla, Spanien. Fem år innan den företagsamma fru Berta Benz gjorde den första långturen med världens första bil från Mannheim till Pforzheim (90 km).


Industrisamhället hade just rullat igång och energikällan var framför allt koleldade ångmaskiner. De globala CO2-utsläppen 1881 låg på 899 megaton. Fru Bertas ”Benz Patent Motorwagen” med 0,85 hk bensinmotor var den första svalan som skulle inleda en bilsommar av oanade dimensioner, men någon global uppvärmning åstadkom den inte.
Ur listan på högsta avlästa temperaturer får vi tidsserien 1881- 1905- 1912- 1913- 1922- 1937- 1942- 1960- 1974- 1978 som tidpunkterna för värmerekord i de olika världsdelarna. Om de plottas på kurvan över Carbon flux här ovan hamnar alla utom de tre sista långt tillbaka på tidsaxeln. (Australiens värde 1960 skulle ha hamnat på 1889 om man haft ett bättre termometerbur än öl-lådan den gången i Cloncurry.)

De två sista, 1974 och 1978, kommer dessutom från Antarktis och sydpolen, två platser där någon löpande meteorologisk temperaturmätning inte var organiserad förrän i sent 1900-tal. Att sydpolens värmerekord minus 14 grader C från 1978 fortfarande gäller kan verka underligt mot bakgrund av larmet om ett smältande Antarktis. Varför steg det inte till minus 13 rekordvärmeåret 1998 eller någon gång på 2000-talet?

De andra nu gällande rekorden ligger långt borta i den idylliska tid då man antingen lät Vår Herre sköta klimatet, eller (ursäkta mig, IPCC) fruktade en ny istid. Global avkylning, något som klimatlobbyn i dag ilsket förnekar som en ungdomssynd jämförbar med att masturbera under täcket. De äldsta värmerekorden är 87-128 år gamla, utan relation till de senaste femtio årens makalösa CO2-utsläpp.

Nog undrar man tyst för sig själv: Om nu jordens temperatur hela tiden stiger och raskt är på väg mot en värmekatastrof – varför avspeglas inte detta i nya och högre rekordtemperaturer? Om nu koldioxiden i atmosfären har en så ödesdiger radiativ drivning kunde den väl resultera i någon liten temperaturtopp? Nångång?

Eller de vilda svängningar i vädret (dock kallat klimat!) som en global uppvärmning påstås leda till. Svänger de aldrig uppåt och ger nya värmerekord? Man kan tycka att med större svängningar kring en högre temperaturnivå skulle de hundraåriga toppvärdena från tiden med ”naturlig” CO2-nivå ha överträffats för länge sedan.

Skillnaderna mellan klimatmodellerna och det faktiskt existerande vädret blir allt större i takt med varje nytt katastrofscenario. Samtidigt minskar trovärdigheten hos AGW-apostlarna.

1 kommentar:

  1. En dansk astronom tror på kallare klimat i några decennier: http://ing.dk/artikel/99984-danske-forskere-lav-aktivitet-paa-solen-kan-give-os-mini-istid

    SvaraRadera