2010-04-18

Äta kakan och ha den kvar


När president #44 Barack Obama tillträdde ämbetet 20 januari 2009 skulle han bland annat ”rädda klimatet” – en uppgift som då (2008-2009) var opinionsmässigt viktig. Kokar man ner begreppsinnehållet gällde det att stoppa det moderna samhällets utsläpp av fossil koldioxid som i första hand beror på industriell förbränning av kol, olja och naturgas.

De globala utsläppen sedan 1830 är cirka 1.500 gigaton, 1,5 x 1012 ton. Utsläppen har ökat halten av CO2 i atmosfären från 280 ppm år 1830 till 391 ppm idag. Ökningen skulle enligt AGW-hypotesen (Anthropogenic Global Warming) leda till katastrofalt varmare klimat på jorden, och slutligen total klimatkollaps. Men märkbart varmare har det inte blivit.

Gammal skåpmat: Den som tyder tecknen har inte undgått att se hur AGW-hypotesen tappat anhängare. Plötsligt är teorin gammaldags, såå 2008. Climategate var en spik i kistan, fifflet med IPCC:s data en annan. Men locket lades riktigt på vid klimatmötet COP15 i Köpenhamn 7-18 december 2009 när de stora gorillorna USA, Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien (tillsammans hälften av alla globala utsläpp) helt kallt beslöt att skrinlägga alla nedskärningsplaner. FN:s klimatdelegater försöker förgäves få igång dem på nytt.

Shelfområden kring Nordamerika. Detalj av global karta på Wikipedia.

Nya tag från Obama: Det är därför inte förvånande att president Obama beslutat att tillåta borrning efter olja och naturgas på USA:s kontinentalsockel (shelfen som är kontinentblockets bräm innan kontinentalsluttningen stupar ner till oceaniska djup.) Kanten ligger anmärkningsvärt konstant på vattendjupet 140 m – en konsekvens av kontinenternas historia. Det är välkänt från exempelvis Nordsjön att shelfområden kan innehålla stora förekomster av olja och gas.

Olje- och gasfält i centrala Nordsjön. Större karta här.

Därför öppnades USA:s shelfområden för oljeborrarna efter ett moratorium på över 20 år. Man hoppas hitta 12 årsförbrukningar olja och 20 för naturgas vilket blir betydande mängder. Det är signifikant att Obama berättade om beslutet på Andrews Air Force Base. Därmed strök han både militären, försvarsindustrin och oljesektorn medhårs.

Inspiration från "The Quiet Road", the weblog of Jim Bliss.

USA:s dagsförbrukning av olja är 21 miljoner fat, årsförbrukningen alltså 365 x 21 = 7665 miljoner fat à 159 liter. Ett fat olja ger 100 kg bränsle (bensin, diesel, jetbränsle) som vid förbränning ger 315 kg koldioxid. 7665 miljoner fat ger alltså 7665 x 315 = 2414475 miljoner kg CO2, eller i vanliga mått 2.414 miljoner ton, megaton per år. (Sveriges årsutsläpp är 51 megaton.)

Diagrammet från Wikipedia

Naturgasen räknas opraktiskt nog i kubikfot. USA:s årsförbrukning är 20 miljoner MMCF (miljoner kubikfot = 28.000 m3). Om vi räknar metriskt blir det 20 miljoner x 28.000 m3 = 560.000 miljoner m3 gas med tätheten 0,7 kg/ m3. Det ger 392.000 miljoner kg eller i vanliga mått 392 megaton CH4. Säg 350 megaton kol som multiplicerat med 3,15 ger 1.103 megaton koldioxid per år från gasförbränningen.

Summa (12 x 2414 = 28968) plus (20 x 1103 = 22060), sammanlagt 51 028 megaton CO2 utsläpp till atmosfären om fynden på shelfen blir de förväntade. Det kan jämföras med det största globala årsutsläppet hittills, nämligen år 2008 då det var 31 500 megaton.

51 gigaton versus 31 gigaton räknat som koldioxid. Nästan två globala årsutsläpp.

Tusentalsavgränsning: (Tillägg dagen efter.) Min bloggläsande Eva-Maria reagerar på krånglet med tusentalsavgränsning i engelsk respektive svensk text. Engelskan har komma men svenskan har punkt. Decimalkommat i engelska är däremot en punkt.

Lösningen är att jag lär mig HTML-koden för hårt mellanslag som rekommenderas istället för punkt i svenskan. Den visar sig vara & nb sp ; (non-breaking space) utan mellanslagen jag la in för att kunna visa den. Låt se: 51 028. Jajamän.

Varmt tack, Eva-Maria! Där lärde jag mig något.


Vaddå koldioxid? Varför skriver jag så mycket om koldioxiden när jag ändå inte tror att den kommer att leda till en klimatkatastrof? Jo – därför att den är ett så klart exempel på hur svagt underlag olycksprofeterna har för sina hypoteser. Hur lite täckning det finns för alarmismen, och hur lite de styrande i självs verket bryr sig om klimatrörelsen.

Och hur stort avståndet är mellan snacket och verkligheten för den som gitter tänka efter. Ta köttbenet som Obama slängde åt miljörörelsen (”my administration is upholding its end of the deal”): De nya reglerna för bilarnas bränsleförbrukning ska bli som att ta 58 miljoner bilar av vägen för ett helt år! Då frågar sig cynikern: vad innebär det, hur många bilar har USA? Jo – 251 miljoner. Bragden blev plötsligt inte så stor.


Varje gång jag hör Obamas teleprompteruppläsningar tänker jag att den mannen är för slipad för sitt eget bästa. Vill stå väl hos alla, äta kakan och ha den kvar. För att parafrasera Nils Ferlin: han halkar på sin egen halhets halka.* Fast världen är nu som den är, så jag börjar tro att han trots allt når sitt första mål: Att bli omvald för en andra period.

Väljarna är kanske inte dumma men kollar siffror gör de som regel inte.


* Nils Ferlin (1898-1961): Kan du höra honom komma ur En döddansares visor (1930).


3 kommentarer:

  1. Nu när vi har en vulkan som spyr ut aska och annat bös i vår närhet skulle det vara intressant med en jämförelse Vulkaner vs Människan i utsläpp.
    Känner doktorn till någon sådan månntro?

    SvaraRadera
  2. Robert

    En intressant tanke. Letar man så finner man att den vulkanism vi känner till från nutiden är rätt beskedlig. Koldioxidutsläppet från vulkaner ligger långt under det antropogena (nånstans har jag publicerat siffrorna, gissar att det är tio procent), produktionen av lava och aska är liten jämförd med vad som är känt från tidigare geologiska perioder, och klimatpåverkan är liten och kortvarig (ner 1,5 grader i tre år efter Krakatoas utbrott 1883).

    Jämfört med vad som hände då Alperna och Himalaya veckades upp har vi det lugnt och skönt. Hade vi inte haft jetplan som formligen slukar luft hade ingen brytt sig om askan från Eyafjallajökul. Men just de, säg, 100 åren då sådana flyger är de mikroskopiska mängderna på 8-10 km höjd besvärliga.

    Inte ens den mest städmaniske person kommer att märka askan när den slutligen faller ner.

    En allvarligare fråga: Vem/vad dödar flest personer, vulkaner eller människan? Sorgligt att säga har det varit människan själv sedan hon fick moderna vapen. På många sätt har vi blivit våra egna värsta fiender.

    /Max

    SvaraRadera
  3. Vulkaner och koldioxid:

    För ordningens skull kollade jag siffran och vulkaner beräknas bidra med 0,2 gigaton CO2 per år. Att jämföras med människans ca 30 Gt/år. De är alltså mycket obetydliga i just det sammanhanget.

    /Max

    SvaraRadera